Flytta hem efter separation???

[JohannaJkpg]

Jag har separerat från min sambo, min snart 2-åriga flickas pappa, tidigt i våras. Ibland faller jag tillbaka i att jag vill att vi ska bli ett par igen, men han verkar inte vilja det. Nu har jag blivit sugen på att flytta till min hemstad 5,5, mil bort. Dock har jag mitt dåliga samvete... Han vill naturligtvis inte att jag ska flytta i och med vårt barn, men jag känner att jag behöver komma hem där jag har mitt sociala nätverk och stöd. Jag ska naturligtvis göra allt för att vårt barn och pappan får träffas. Jag känner mig så splittrad i hur jag ska göra... Jag mår otroligt dåligt och vill komma ifrån. Samtidigt är jag rädd för att sabba mina chanser till att det åter kan bli vi, även om vi haft flera jobbiga år bakom oss. Någon som har erfarenhet av att flyta då förhållandet tagit slut??? Snälla, ge mig råd!!! Känner mig så ensam där jag bor nu och vill bara få lugn och ro. Hur mycket får man tänka på sig själv i sådana här lägen??? Jag går under snart och behöver stödet runt mig. Samtidigt är jag livrädd att det dåliga sambvetet ska förgöra mig om jag väljer att flytta... Hjälp...

[brummelisa]

Hej Johanna!

Jag kan börja med att berätta att jag har ingen vuxen egen erfarenhet om att flytta några mil efter en separation. Men då mina föräldrar skilde sig flyttade min mamma 15 mil.
Så här i efterhand tror jag inte att jag gick under pga det. Min pappa hade vårdnaden och jag fick nu visserligen bara träffa min mamma en gång i månaden istället för varannan helg (jag var tio år).
Men, det som var jobbigt (vad jag kommer ihåg) var att jag inte tyckte om att resa (och åka tåg ensam).

Hur ser er vårdnadsuppdelning ut? Har du ensam vårdnad?
Om du är ärlig (behöver inte skriva här), men hur är kontakten mellan ditt X och er dotter?
Jag kan ju förstå om ni har delad vårdnad eller han verkligen finns där för er dotter att han sätter sig emot en flytt. Han vill ju inte att det ska bli jobbigare att se sin dotter.

Men, samtidigt. Ni har just nu bara barn ihop och DU känner att du behöver stöd från nära och kära (vilket jag antar du vet med säkerhet att du får) och därför vill du flytta.

Om han inte tycker om läget så är det HANS problem.

Sen förstår jag att då er separation är så ny, så vill man kanske att det ska bli ni två igen (fast det verkar vara du som tog steget, eller läser jag fel?).

Men, om det verkligen är menat att det ska bli ni två för resten av livet så ska faktiskt kärleken vara större än andra saker.
Ni har haft problem i några år och det har nog alla förhållanden. En del förhållanden klarar säkert av att först brista i en separation, men efter några år känner man att man ska försöka på nytt och så lever man resten av sina dagar lyckliga.

Jag förstår att du är rädd för att det inte kan bli ni två igen ifall du flyttar. Men utan att känna dig, så är jag ganska säker på att om några år när du tittar tillbaka på både den här tiden och det förhållande ni hade, så kommer du ha accepterat att det inte kunde bli ni två igen. Du har gått vidare med ditt nya liv och ditt X har gått vidare med sitt. Och det har du kanske gjort pga du flyttade till din hemstad där du lättare kunde läka.

Ifall ni skulle träffas om några år och försöka igen, så ska den här flytten inte kunnat påverka det. Kärlek bryr sig inte om 5.5 mil. Kärlek är så mycket starkare.

Kram