Tiden bara går och går..

[Bright light]

Ja tiden bara går, men kanske är det slut på väntan och stillestånd nu.
Jag har ju trots allt elände hoppats att vi kanske, kanske kan reda ut allt. Så blåögt, kan man tänka...
Ikväll pratade jag med exet och frågade hur han tänkte nu, han som för en dryg månad sen sa att han inte var redo att fullfölja skilsmässan.  Om han hade några förslag på vad vi ska göra isåfall för att kunna komma vidare. Själv har jag inga längre.. Jag har försökt prata - han blir bara förbannad. Jag har försökt visa att jag fortfarande bryr mig om honom - han ser det inte eller tror inte på mig ändå.  Föreslagit rådgivning eller handledning - han vägrar.
Men inte har han något att säga om vad vi kan göra. Det enda han säger är att jag inte lyssnar. Och jag upplever ju precis tvärtom!! Har verkligen försökt förstå och lyssna på honom, men han ger mig inget konkret att jobba med.
Är helt förtvivlad av hela situationen. Har fortfarande känslor och det gör allt så svårt.
Men nu ikväll sa han bland annat att "beställ personbevis, så får vi det gjort. Du lyssnar ändå inte."
Så då gjorde jag det.
Trots att jag nästan går sönder. Och jag lyssnar ju på honom. 
Allt är åt helvete.
Om han verkligen hade velat ha mig hade han väl kämpat?? Så han vill inte ha mig. Jag kan bara inte förstå det...
Ont gör det. Ont.

[Mi]

Detta är en sida där alla skriver..De som blivit lämnade,de som lämnat,de som funderar på att lämna osv.Alla kan vi utbyta erfarenheter.Jag tror dock att merparten blivit lämnade men vi sitter alla i samma båt.

[Minneaa]

Bara rent allmänt - vad är det här för sorts sida? Är det lika välkommet för dom som vill lämna men inte tillåts, som dom som blivit övergivna? Jag kämpar själv förtvivlat i den första gruppen, och förstår inte män som inte kan ta NEJ för ett nej. Hur gör man för att dom ska förstå att man verkligen inte vill fortsätta alls längre, fastän man inte vill dom något ont?

[lämnat]

Min dotter är också mitt allt... hon är helt underbar

[Bright light]

Du fångar det verkligen på pricken när du skriver, lämnat! Känslorna åker upp och ner och så rätt in i väggen, känns det som..
Och just det där att man var själv om alla känslor, att han bara var ett tomrum som inte svarade när jag ropade, hur kommer man vidare ur det sveket, liksom??
Jag vet ju nu att jag överlever. Men det gör ofta ont, på olika sätt, och jag önskar att det kunde få kännas bra ibland! Inombords. Men min dotter är mitt lyckopiller och hon får mig att skratta och önska mig livet. Så det ordnar sig!

Kramar till dig också, läser ju här på forumet om hur du kämpar och du kämpar väl!

[lämnat]

Gud vad det måste vara jobbigt........ känslor åker säkert berg och dalbana nu...
Jag vet inte vad man ska göra visst önskar jag att mitt X sa att han inte var redo... för då hade det funnits en chans men samtidigt inte alla dem känslorna som fanns i början var så tuffa och dem stod man själv med.... inte fan fanns han där...
Styrke kram till dig Bright Light... hoppas du hittar din styrka inom dig

[Bright light]

Har mycket funderingar i huvudet nu igen..
Innan påsk sa mitt ex, när för första gången fullbordandet av skilsmässopappren kom upp, att han inte var redo än. Inte redo att skriva på, gå vidare, avsluta.
Och jag fattar ingenting.
Efter alla tårar, all sorg och all kamp har jag inte kommit någonstans för att förbättra och lösa det som jag upplever var våra problem. Men han vill nu hänga kvar i detta tomrum?? Som består av... bitterhet, ångest, skuld och en massa annat skit!
Nåt bättre, någon form av arbete på det vi hade, har han ju inte försökt få till. Allt blev bara så dåligt när vi separerade och det var illa redan innan. Och jag vill inte ha det så! Vill inte ha det kvar om vi inte försöker vända det till något bra! Och han gör fortfarande inget sånt.
Varför i hela världen börjar han backa nu, helt plötsligt???
Jag blir inte klok på det här...

[Trollskott]

Oj vad jag känner igen mig i det ni skriver.

Vår separation i precis början då jag har inte ens hunnit ut ur huset ännu.
Men för mig går oxå dagarna ut på att älta hit och dit. Inte så mycket numera på hur jag få henne tillbaka henne utan vad var det som blev så fel i vårt förhållande och hur kan jag ha missat signalerna att hon hittat en annan.
Men just nu känner jag inte alls igen henne som den jag älskade under alla år och jag har insett att det aldrig kommer att bli vi två igen. Hon har sårat mig väldigt mycket i det sättet hon valde att lämna vårt förhållande.

Mitt stora problem är ändå de känslor jag har för henne, och de bilder jag målar upp på dom två tillsammans.
Som Biggan säger "Om man bara kunde hitta den förbannade AV knappen".
Så enkelt det vore då

[Biggan]

Tänk att all kraft och energi ska gå till något som är omöjligt.
Innerst inne vet jag ju att han inte vill ha mig tillbaka. Om man bara kunde hitta den förbannade AV knappen.
I helgen har jag verkligen försökt med ALLT för att koppla bort honom. men näe då, han dyker upp(i tankarna) som gubben i lådan hela tiden.

Jag orkar inte mer... 

[Bright light]

Ja som jag har kämpat för att det ska bli vi igen. Den första tiden... ja usch.. Jag höll på att slita ihjäl mig. Till ingen nytta..
Och nu, så vet jag plötsligt inte. Så det blir kanske som du säger Biggan, att man ältar hit och dit. Förut har jag ältat hit och dit HUR jag ska få honom tillbaka och VAD som gick fel. Mest fel tycker jag ju är att han "gav upp" som jag ser det, han slutade kämpa för mig och ge något i det som var vårt äktenskap.
Ja, jäkla ex, mamma mu. (Fortfarande konstigt att skriva det, ex.. Har inte hunnit dit i tanken trots all tid som gått.) Och sorgen är hemsk. Hoppas din kväll blev någorlunda trots jobbiga känslor.

[Mi]

Jag saknar någon.Hoppet om försoning med exet har väl mer eller mindre bleknat helt.Tänker tyvärr fortfarande mycket på mannen jag hade en kort romans med,han har hört av sig lite då och då men nu var det ett tag sedan,definitivt lika bra det.
Tittade på kort på honom idag och jag blir fortfarande alldeles knäsvag bara jag ser honom på bild.
Har varit aktiv ett tag på en dejtingsida,lite kul i början men nu har jag ledsnat,att hitta någon på en dejtingsajt tror jag inte mycket på.
Får lite panik mellan varven,tänk om jag nu förblir ensam resten av livet,jag som alltid drömt om många barn stort hus och en stojig stökig familj.Drömde inte om att sitta ensam en Lördagkväll i en tom lägenhet.
Nya friska tag imorgon...

Kram på er.

[mamma mu]

Just det.. dessa helger, hatar dem så..klarar veckorna bra men fy fan så jag känner mig ensam nu. Var en stund hos min kompis och dom hade en riktigt myskväll med sin man o barnen.. det va så jobbigt så jag måste komma därifrån..Kom hem, har badat ensam och nu o sova ensam. X är hos sin nya..tungt!

[Biggan]

Jag vill, jag vill ha mitt x tillbaka..... Eller?
Ja, detta eviga ältande och denna fråga. När kan man få svar på det?!
Så fort det blir helg så vill jag ha mitt x tillbaka. På veckorna går det bra då vill jag inte ha honom lika mycket.
Kan vi inte bara ta bort helgerna ett tag...
Åh vad jobigt det är.

[mamma mu]

mmm.. jävla x som man inte kan komma ifrån. Vet inte heller om jag vill ha "vi" igen. Knappast. Men inte gör det sorgen lättare för det. Är så ledsen idag, har tråkigt, vill inte, men skall nu släpa mig i bastun o i säng så har det ju igen gått en dag..

[Bright light]

För allra första gången har jag idag känt att jag inte vet om jag vill att det ska bli "vi" igen!
Har börjat tappa lite respekt för honom, pga. allt som hänt, alla val han gjort sen vi separerade, allt han sagt och gjort. Och inte gjort..
Han kommer ju inte att förändras, verkar det, och den man han är nu vill jag inte ha!
Men jag sörjer mycket den man som jag träffade, älskade i många år och fick barn med. Men han är borta. Borta.
Man kan inte leva med någon som inte vill dela ansvaret för familj och hem med en själv, som inte vill prata om saker och hitta lösningar utan som hellre sitter och deppar, aldrig tar tag i sina problem och ser allt som är svårt. Jag vill få vara glad någon gång!!!
Skit att livet måste vara så komplicerat. För mina känslor för honom är trots allt det jag skrev ovan inte slut... Aaaaaahhhhhh!!!