Skilsmässa - Ett forum där man kan prata om separationer
29 Juli 2010 kl. 16:04:01 *
Välkommen Gäst. Var snäll och logga in eller registrera dig som ny medlem.

Logga in med användarnamn, lösenord och önskad sessionslängd
Nyheter: 'SMF - Just installerat!'
 
   Startsida   Hjälp Sök Logga in Registrera  
Sidor: [1] 2 3 4 ... 17
  Skriv ut  
Författare Ämne: Vad sen?  (läst 6218 gånger)
mamma mu
Hjältemedlem
*****
Antal inlägg: 709


« Svara #249 skrivet: 20 Juli 2010 kl. 11:36:36 »

Lyfter nog på hatten åt alla ensamförsörjare. Har ju också stora barn så inte är dom ju till besvär precis. Men ansvaret..jag kan inte bara packa väskan o sticka till kompisens lande eller så..Undrar när jag skall få semester? O andra sidan har jag inte råd att resa heller så...Det är nu bara att svänga på steken och se det som är bra. Eget hus vid stranden, båt, härliga ungar och härliga vänner..Når man själv mår skit så har man tendensen att gräva ner sig i allt elände och ser inget positivt med något..Jag är åtminstone duktig på det...Vet ju nog att min x kommer att sakna sina barn då han är borta. Tror inte han någonsin har varit 2 veckor borta från dom..
Anmäl till moderator   Loggat
ankioco
Fullständig medlem
***
Antal inlägg: 88


« Svara #248 skrivet: 20 Juli 2010 kl. 09:10:06 »

Vi är många i samma situation, dessvärre, här finns också 3 barn, flickor, som mår väldigt dåligt. Den äldsta är ju förväntad att vara vuxen (22), och via telefon stöttar hon sina 2 yngre systrar men mår i själva verket inte bra själv. Jag sa i telefon sist till mannen, att "nu tycker jag du kommer hit och tar hand om dina barn så jag kan åka bort och tänka på mig". Det är väldigt svårt att hantera allt på en och samma gång. En frustration som äter upp en inifrån. Ensam är stark, heter det. Hell no!!!
Anmäl till moderator   Loggat
Louise Odier
Seniormedlem
****
Antal inlägg: 336


« Svara #247 skrivet: 20 Juli 2010 kl. 08:59:31 »

Känner igen din beskrivning av ensamheten kring barnen…jag känner också att jag skulle behöva bolla om saker….jag är orolig för en del saker och har ingen att luta mej i mot.


« Senast ändrad: 20 Juli 2010 kl. 09:02:27 av Louise Odier » Anmäl till moderator   Loggat
mamma mu
Hjältemedlem
*****
Antal inlägg: 709


« Svara #246 skrivet: 20 Juli 2010 kl. 08:51:56 »

Jaa, dessa semestertider. Har hänt en grej med vår dotter som jag gärna skulle villa och behöva stöd av jaaa min man som jag inte har. Han skall ut på båtsemester med sin nya och hämtade sin båt till vår son just. Han kom inte upp från stranden utan for iväg. Skulle gärna ha pratat lite om vår dotter. Nå, man måste ju vänja sig vid att klara motgångar ensam..Känslan av att det är så orättvist är  enorm. Avundsjuka på hans fina semester. Jag skall handla, laga mat, byka, städa och ta hand om hans 3 barn då han bara roar sig. Så känns det! Ibland skulle jag villa försvinna för en tid o säga att här har du!
Nu skall jag bli?? stark och stöda min dotter o skita i hans semester. Känner mig ändå, fortfarande övergiven..
Anmäl till moderator   Loggat
mamma mu
Hjältemedlem
*****
Antal inlägg: 709


« Svara #245 skrivet: 14 Juli 2010 kl. 11:19:46 »

Min x sköter det nog bra annars men nu då han flyttade ut från sitt hus till sommaren och bor med henne så har det ju lite krånglat till sig. Tycker ändå att han borde ta sitt ansvar även nu. I slutet av augusti flyttar han tillbaka ( om han inte blir hos henne) och då rullar nog vecka/vecka på igen. Är nu också lessen att inte han träffar de äldre..äldsta kom just ut ur militären efter 1 år där..
Anmäl till moderator   Loggat
camillas
Seniormedlem
****
Antal inlägg: 138


« Svara #244 skrivet: 14 Juli 2010 kl. 10:50:45 »

Vad era x uppenbarligen inte förstår är att det är dom som är den vuxna och dessutom föräldern. Det är DERAS ansvar att hålla kontakt med barnen. För barnen är just barn hur gamla dom än är. Dessutom är det inte barnen som svikit och flyttat. Förbaskade karlar varför kan dom inte ta sin pappa roll som vuxna ansvarstagande män. Och om några år när förälskelsen lagt sig undrar dom varför dom inte har kontakt med sina barn och framtida barnbarn. Ännu tar mitt x sitt ansvar men han gick ju från äktenskapet så hur ska jag kunna lita på honom att inte han också flippar ur. Blir han kär vad händer då?
Anmäl till moderator   Loggat
ankioco
Fullständig medlem
***
Antal inlägg: 88


« Svara #243 skrivet: 14 Juli 2010 kl. 10:50:43 »

Innan jag själv kom i den här situationen har jag aldrig någonsin tänkt att det skulle kunna bli så här tungt! Folk skiljer ju sig hela tiden. Men 30 år!!
Barnens pappa bor på andra sidan klotet. Vet inte om hans bar-tjej på 25 flyttat in i hans flotta lägenhet som jag varit i så ofta, på loven med barnen. Det är ju inte bara att "komma in och hälsa på" direkt!! Jag skrev några obekväma sanninar i ett mail i söndags. Nu skriver han inte längre till mig! Hur ont det än gör så tror jag faktiskt att inte heller jag ska skriva. Eller ...jag skriver långa mail, och sen trycker jag på delete!
Ska ägna dagen åt att leta jobb. Måste bort!
Anmäl till moderator   Loggat
mamma mu
Hjältemedlem
*****
Antal inlägg: 709


« Svara #242 skrivet: 14 Juli 2010 kl. 10:08:38 »

Så säger min x också,(eller man är inte skild ännu..) barnen kan själv ta kontakt och komma o hälsa på..jo visst, dom vill ju träffa honom men inte henne..Visst är det ju så att dom förlorar mera än de anar..
Har min lilla båt nog i stranden så kan fara ut på havet och så men...allt känns tungt nu. Men man har ju inget val heller..bara att kämpa på
Anmäl till moderator   Loggat
ankioco
Fullständig medlem
***
Antal inlägg: 88


« Svara #241 skrivet: 14 Juli 2010 kl. 09:55:46 »

Att inte träffa eller höra av sig till barnen är ett otroligt svek. Det vet jag också allt om. I hemlighet bönar jag och ber honom om att skriva eller ringa till barnen. Och när det sker, så blir de så glada och tror att han gjort det för att han vill - och inte har jag hjärta att säga att det har jag tjatat fram! Mitt (snart) X säger att, om de vill ha kontakt med honom så vet de var han finns!! Jag kan inte annat säga än att i slutänden är det deras förlust.

Jag är också ledig - ofrivilligt just nu. Dagarna går sakta - läser högvis med deckare. Flyr verkligheten. Vår fina segelbåt står på land!

Usch och fy! Kämpa på!

A.
Anmäl till moderator   Loggat
mamma mu
Hjältemedlem
*****
Antal inlägg: 709


« Svara #240 skrivet: 14 Juli 2010 kl. 09:34:16 »

Hej alla. Inne i en oerhört tung period nu just. Att ha semester för sig själv första gången i mitt liv är tungt. X bor hos henne nu över sommaren och har sin yngsta son typ 4 dagar av sin semester. Det känns fel. X åker omkring i hennes stora båt och idag har dom med vår son._inga-länkardan skall dom ensamma på två veckors båtsemester och x träffar då inte de större barnen alls på hela sommaren. Har sagt att han får komma hit när han vill men inte syns han..Ok, kanske det är bra för mig men känns tungt då jag tycker barnen skulle behöva sin far..Nåja, vet inte hur jag skall ta mig i kragen o överleva ännu 3 veckor. Skulle hellre jobba så dagarna skulle gå...
Anmäl till moderator   Loggat
mamma mu
Hjältemedlem
*****
Antal inlägg: 709


« Svara #239 skrivet: 30 Juni 2010 kl. 21:19:33 »

Tack så jee.. har haft en super skoj kväll..
Anmäl till moderator   Loggat
Louise Odier
Seniormedlem
****
Antal inlägg: 336


« Svara #238 skrivet: 30 Juni 2010 kl. 20:18:47 »

Grattis tjejen på födelsedagen!!!

Kram Louise
Anmäl till moderator   Loggat
camillas
Seniormedlem
****
Antal inlägg: 138


« Svara #237 skrivet: 30 Juni 2010 kl. 05:19:38 »

Blir förvånad över att han vill prata om sin nya med dig. Vill han såra dig så är det ju bara onödigt för sårat dig har han ju gjort hur mycket som helst redan det måste han väl begripa. Och det är ju ett idiotiskt sätt att få en reaktion  om det är det han vill ha. Du gjorde rätt som la på luren. Håller med om vädret, jag har semester denna vecka för vi skulle ta det lugnt och förhoppningsvis kunna njuta av sommaren. Och vädret är perfekt och för första gången på ett tag så är jag både sur och irriterad för jag tänker på hur det skulle varit och hur det är. Jag saknar inte honom som person speciellt mycket längre men man vill ju vara i gemenskap men någon man gillar.Är glad att barnen är hemma för blä för att sitta helt ensam på stranden.
Anmäl till moderator   Loggat
Louise Odier
Seniormedlem
****
Antal inlägg: 336


« Svara #236 skrivet: 29 Juni 2010 kl. 21:24:13 »

Skönt att du känner så!!!
Vilket pucko som tjatar om sin nya!!!släng på luren eller lägg i fån dej luren och gå borsta tänderna el nåt under tiden.
Fast roligare vore det ju om du kontra  med din nya underbara man som är fantastisk!!
« Senast ändrad: 30 Juni 2010 kl. 05:50:10 av Louise Odier » Anmäl till moderator   Loggat
Blåklint
Seniormedlem
****
Antal inlägg: 132


« Svara #235 skrivet: 29 Juni 2010 kl. 20:55:05 »

Sommar ja... Barnen blev förfärade då de råkade höra mig säga i telefon att jag skiter i om den här sommaren regnar bort. Den är ändå bara en parentes i livet som jag hoppas försvinner fort som f-n. Så klart jag vill ha solsken för barnens skull, men för mig känns det som om huvudet ständigt är instoppat i ett moln. Varierar lite om det är ett åskmoln eller en vanligt regnmoln.

Sonen började helt plötsligt prata om sin pappa i går. Menade att han nog inte har det så lätt, men påpekade att han inte tycker synd om honom för det. Då jag frågade varför han tror att inte pappa är så nöjd med läget sa han att hans pappa ser ut som en som lagt på ett leende och sedan fått plastfolie fastklistrat i fejset efteråt. Stelt och onaturligt menade sonen.

Kanske... Hur som helst ringde exet i går. Han var på arbetsresa. Ville veta hur barnen hade det och vi kunde prata utan pajkastning en bra stund. Sedan var det den gamla stöddiga typen som kom fram igen. Slutade med att jag lade på, hade ingen lust att höra hur perfekt hans nya är jämfört med mig. Att han inte kan hålla sig från att kommentera sådana saker då han pratar med mig...  Han vet att jag inte vill diskutera något annat än barnen och bodelningen med honom, skiter faktiskt i hur han har det med den nya, men ändå orkar han inte hålla sig. Jag provocerade inte heller utan han började ösa på helt plötsligt. Han är så liten så något mindre finns inte! Det bästa straffet jag kan ge henne är att låta henne behålla honom!

Blåklint
Anmäl till moderator   Loggat
Sidor: [1] 2 3 4 ... 17
  Skriv ut  
 
Gå till:  

Drivs med MySQL Drivs med PHP Powered by SMF 1.1.11 | SMF © 2006-2007, Simple Machines LLC
Svensk översättning: Daniel Hofverberg/Dubbningshemsidan
Giltig XHTML 1.0! Giltig CSS!