Skilsmässan ett faktum

[En som inte vet]

Tack Minime för ditt svar.
Ja, jag SKA verkligen fixa det och det känns som jag kommer att göra det, men det är precis som om man (förlåt utttrycket) har lite kontrollbehov där eftersom man liksom måste veta om det blir så, och det är ju inte klokt egentligen. Nu ska jag i alla fall ut i dag som sagt med en kompis så har jag lite kul och får annat att tänka på.

[MiniMe]

Hej en som inte vet

Jag förstår din tankegång avseende att det är jobbigt om han träffar en annan, tror inte heller att det handlar så mycket om att du vill ha tillbaka honom eller så, men det svider ändå om de går direkt till någon annan, av någon anledning... Men vissa gör ju så för att försöka bearbeta sina känslor osv, alla är ju olika.

I vilket fall som helst så håller jag tummarna för dig att du ska fixa detta, känns ju ändå som att du har samlat kraft :-)

*Styrkekramar*

[En som inte vet]

Tack för dina ord Pessan. Ja jag vet att jag skrev att "Tänk om han träffar någon ny" men jag tycker det är jobbigt. Även om vi var överens om att det ska vara slut så skulle det kännas hemskt jobbigt. Själv har jag inte en tanke på någon ny karl just nu kan jag säga. Nu vill jag bara va känner jag, men grejen är den att karlar verkar glömma så fort...............eller också tröstar dom sej väl. Jag skulle inte kunna vara med någon ny direkt pga att jag kan inte bara glömma honom bara för att vi gjort slut. Det är ju ledsamt i alla fall även om vi är överens. Man har ju varit tillsammans i många år och känner varann utan och innan.  Jag förstår hur du menar alltså men jag har jättesvårt med detta. Varje gång vi har gått i sär så träffar han verkligen någon direkt på helgen samma vecka liksom........och så har det alltid varit. Men som du säger. Klart jag klarar det. Jag har klarat så mycket andra sorgliga hemska saker nu så då tänker jag att har jag klarat det så klarar jag allt. Ha det gott.

[Pessan]

Hej en som inte.....

Klart du klarar det...du är ju så medveten om alla problem, det är "bara" den där osäkerhets känslan som knackar på...

Känner igen mig i mycket idet du skriver....skillnaden vi har/hade 30 år ihop, men gången i förhållandet är nästan samma.

Något som jag undrar över är....INTE VET OM HAN SKA TRÄFFA EN NY REDAN eller vilket. .....varför ens tänka tanken. ...NI har ju lämnat varandra...visst förstår jag känslan, och detta är något som absolut kan inträffa...men det är kanske Du som träffar nån först.  

Det viktigaste är ju att du hittar dig själv, och att du mår bra igen...gör något som är roligt och skingrar dina tankar till helgen...

DU FIXAR DET....kramar Pessan

[En som inte vet]

Ja nu är det evigheter sedan jag var här. Visste inte hur jag skulle ha det med någonting och kommer inte i håg vad jag skrev sista gången heller. Vi skilde oss i alla fall på min inrådan förra året och flyttade i sär precis när midsommar var slut. Sedan var vi så klart jättebra kompisar...........och till slut hade vi det bättre än någonsin på länge............men så har det ju varit förut. Vi har däremot fortsatt att vara särbo och vi har inte träffats varenda dag vilket har passat mej bra. Dessvärre så återkommer ju ALLTID vårat "ständiga problem", eller hans kanske man skulle säga. Att jag inte tar i honom, att jag inte bryr mej osv, osv och nu så var tjafset i gång igen. Jag har känt länge att det kanske vore lika bra att gå i sär men denna gång för tid och evighet då vi alltid faller tillbaka i samma gamla hjulspår och han pressar mej så till den milda grad. Hur som helst. Förra torsdagen tog jag kontakt med honom............eller rättare sagt han började sms:a på min mob som han ALLTID gör för att slippa prata. Jag har sagt att man inte diskuterar sådana saker per sms men har man svårt att prata så har man tydligen, men man borde ju lärt sej att prata med någon som man har haft ett förhållande med i drygt 10 år. Hur som helst så slutade det med att jag hjälpte honom på traven och gjorde slut. Sa att det är lika bra eftersom vi bara gör illa varann. Det höll han med om, men han ville vi skulle vara vänner i alla fall vilket är helt okej. Jag tror faktiskt aldrig jag varit ovän med någon föredetting tack och lov. Inte i långa loppet i alla fall, men så klart skulle jag inte vilja se honom med någon annan direkt nu, och det brukar ju vara så det blir vilket är skitjobbigt. Nu har det ju gått en vecka i morgon och det har gått riktigt bra, men i dag känns det lite jobbigt måste jag säga. Det liksom kommer över en. Ändå vet jag nu att denna gången får det vara slut och jag måste verkligen fixa det..........OCH DET SKA OCH GÖR JAG OCKSÅ NATURLIGTVIS! Tycker väl förmodligen att det är lite jobbigt nu när man landat lite men ändå blir det väl också jobbigt för att det är helg snart och jag INTE VET OM HAN SKA TRÄFFA EN NY REDAN eller vilket. Hur som helst. Håll tummarna för mej att jag fixar detta. Jag orkar inte må dåligt mer känner jag. Kram på er alla här inne.