Min tjej har träffat en annan

[Trollskott]

Mi, jag har så svårt att nå fram till henne med det budskapet. Hon vill heller inte följa med på familjerådgivningen då hon menar att jag bara är ute för att söka medhåll mot henne. Hon tycker jag kan gå själv och det tänker jag göra, det gör mig bra att få prata.

Mitt val för mina barn i detta kaos hade varit att hon väntat att ta in honom i barnens liv en tid efter jag flyttat så barnen då kan få en trygghet både hos mig i mitt nya boende och hon henne. Hon säger att barnen är redan trygga med henne och det vet jag att dom är men kanske inte i situationen runt omkring. Det kommer nog att bli så att han flyttar in här samma dag som jag far.
Har även fått reda på att hans två barn skall in i huset också efter jag flyttat. Det betyder att alla 5 barn skall bo hos dem varannan vecka.

Samtidigt vill jag inte bli osams med henne då vi kommer att ha en relation genom barnen även efter separationen.
Försöker vara alla till lags men det är svårt, jag vacklar i mitt inre vad som är rätt eller fel.

Skall försöka sova nu.

[Mi]

Mamma Mu !!!!  Ja vad är värst snusk från äkta maken då han är på fyllan?eller snusk från sitt ex då han är på fyllan???
Typ som att välja mellan pest eller kolera.

Kram till dig ändå.

[Mi]

Måste bara svara Trollskott!!!!

Ja ja ja ditt ex går för fort fram varför i hela friden skall en ny in i era barns liv efter bara 10 dagars vetskap om hans existens???
Lyssna till din inre röst nu och stå på dig  DET SKALL INTE IN EN NY MAN I BARNENS LIV NU.De har tillräckligt att jobba med ändå att se sina föräldrar separera är ett trauma i barns liv som pågår i flera år.

Att han blivit utkastad utav sin fru ioch inte har någonstans att ta vägen har INGENTING med dig och dina barns liv att göra..

Ge dig och dina barn en chans att bearbeta det i första hand...Många lycka till till er (och du det kommer bättre dagar jag lovar)lev för dina barn nu....Kram

[mamma mu]

som ni ser har jag skrivit en hel del här..det hjälper och är alltid så glad då någon svarat och man tycker att nån verkligen bryr sig och framförallt förstår en..Det är ju en helvetasresa och det tar en sådan otrolig tid..det gör mig galen. Vill ju att det skall vara över men nej..inte..det bara fortsätter och fortsätter. Min x är på skidresa och han festar sällan hysteriskt men nu hade han gjort det. Fick sms hela natten..mest snusk o då vet jag ju att han e stupfull..suck, han finns där hela tiden, mer eller mindre..tungt ibland. Nu skall jag hoppa i bastun efter en tur med snöskotern på isen. Kram till er alla, ni är viktiga för mig.

[Biggan]

Hej Pessan!
Jag läser alla dina inlägg, och önskar att jag oxså kan se allt så ljust som du gör.
Du verkligen vänder på allt till det positiva.
Jag vet hur man ska tänka, agera och inte göra. Ändå är det så svårt att få detta att fungera i verkligheten.
En kompis till mig sa att jag förmodligen inte har rätta viljan att vilja tänka positivt.
Vet inte om det är sant.. Jag vill ju inte gå omkring och vara ledsen och negativ hela tiden. Jag vill ju vara den glad tjej/kvinna jag alltid varit.
Men visst är jag nu efter 4 månader lite mer glad än ledsen, så framsteg gör jag nog fast jag inte tänker på det.
Att läsa allt här gör en verkligen gott, så otroligt många som "råkat ut" för samma fruktansvärda händelse helt utan förvarning. Det är så skönt att se att man inte är ensam. Samtidigt hemskt att fler drabbas..
Jag kämpar på och hoppas att våren och sommaren kommer att göra mig lite starkare. Även om jag redan nu har ångest inför semestern.

Tack alla på detta forum för att ni delar med er. Jag suger åt mig allt som en svamp!

[Pessan]

Hej Trollskott....

Ja du, varför ser man BARA det roliga, trevliga sakerna...förmodligen för att det är de minnen som man har som tröst, som saknad av vad som aldrig kommer igen....och man plågar sig själv som f-n av dessa..

Försök o se det så här...(inte lätt jag vet) att dessa minnen är nått som du tar med dig och njut av att få upplevt detta tillsammans....minnen som ni har tillsammans även med barnen..ingen/inget kan ta detta ifrån dig..

Men försök också ta UPP ALLT det negativa...skriv ner, skriv ner, skriv ner...det rensar huvudet, lovar,
har själv tyckt det där med att skriva...jag är väl ingen författare, men det det är inte det de handlar om, utan att tankarna lämnar huvudet på nått konstigt sätt, när man har skrivit ner det...

Sen tar man fram detta lite då o då...för man glömmer hur man mått, och då får man lite perspektiv på lite...snälla prova.

Ta hand om dig, ät, sov, rör på dig....allt behövs oavsett hur jäkligt man mår...

Och du har oss här...styrkekramar 

[Trollskott]

Idag känns det extra tungt.
Har just fått höra av min mellersta dotter att hon så gärna vill träffa sin mammas nya kille och att hon surrat på henne att visa upp honom. Vet inte om jag gör rätt som säger nej till det.
Kanske är det bara jag som tycker det går för fort och är jobbigt, barnen kanske också behöver gå vidare.
Har svårt att sova på nätterna och vaknar ofta och tänker.
Jag ser bara ser det som varit bra i vårt förhållande under våra 15 år och har så svårt se det som varit jobbigt och dåligt, för det har inte alltid varit en dans på rosor skall gudarna veta.
Längtar tills jag får mitt mitt boende så jag kan börja jobba med mig själv och hitta livsgnistan igen.

Trevlig helg alla

[lämnat]

Tack Pessan jag kämpar jätte mycket......
Var låg innan men jag stack och tränade istället
Trollskott du måste se till barnens bästa....
Visa att du bryr dig om barnen.
Hon behöver inte ge tillstånd.......
Kram

[Trollskott]

Hej alla.
Tack för era svar, det värmer.
Har försökt att prata med henne ikväll hur jag tycker men det går inte fram, känns som hon kör i 180 knyck med skygglappar på sig. Känner inte igen henne alls.
De av barnen som tagit det hårdast är tjejerna på 13 & 10år, grabben på 8år ser när vi andra är ledsna och blir då själv orolig och ledsen. Annars går nog det här förbi obemärkt för honom.
Blir nog mer verklighet för alla när jag verkligen har flyttat.

Har även föreslagit för henne att låta barnen får prata av sig med någon utomstående men inte riktigt fått gehör på det, men det är något jag vill genomföra.
Jag har pratat/gråtit med många vänner, kollegor och anhöriga om min livskris, har även hunnit gå hos en terapeut och pratat och det känns jätteskönt varje gång. Har aldrig pratat och gråtit så här mycket  tidigare i mitt liv, men det hjälper att få prata och älta så därför kommer jag att fortsätta med det.
Mitt hjärta blöder..

[Mi]

Åh blir så upprörd när jag läser vad du skrivit Trollskott.

Stå på dig ge inte vika för allt i världen...10 dagar och en ny skall in i barnens liv?vansinne.
Jag blev själv lämnad helt utan förvarning för drygt ett år sedan,mitt ex släppte bomben (ingen ny)men att han tänkte flytta och 3 dagar senare gjorde han det.
Ingen utav oss har någon ny och skulle det komma in någon ny så skall det dröja länge innan denne någon blir presenterad för barnen.
Våra barn är 8 och 10 men de har faktiskt inte fattat att vi inte är tillsammans längre...häromdagen ville den minsta att vi skulle `skaffa´ en bebis,med vemdå undrade jag?med pappa såklart sa han som om det vore det självklaraste i hela världen.Jag blir så upprörd när man tror att man kan behandla sina ex och sina barn hursomhelst.
Har full förståelse för att förhållanden spricker och att par inte längre kan leva ihop,men man måste behandla sina närmaste med respekt.
Hoppas innerligt att ni får ordning på det hela så att det känns så bra som möjligt för alla...

Kram till dig.

[mamma mu]

Mmm..lite ledsamt faktiskt..Hade en dialog om att x skulle komma på söndag o träffa 20 åringen men han tyckte att det är onödigt eftersom sonen ändå är så sur o tvär..håh, ok, skippa det då, tycker ju han borde lite kämpa för sin kontakt med honom. Men, tänker inte blanda mig i det mera. Förstod ju sen att x säkert skall till henne på söndag , därför skyllde han på sonen..Skulle han ha sagt att han far till henne så skulle jag ju blivit arg för att han prioriterar henne framför sonen..Han bara inte vågar säga som det är.

[Pessan]

Hej lämnat....det är så kul att läsa dina rader.....vilken skillnad på då  och nu...märker du det själv???
Visst kommer det dippar...men vi hanterar dem på ett annat sätt...och tyvärr kommer det hela tiden nykomlingar hit...och som du skriver....det hjälper otroligt mycket att ventilera allt här...

Mamma mu....du låter lite låg nu...kom igen kramar

[lämnat]

Hej Trollskott......
Det är sorgligt att läsa... Hur gamla är barnen?
Se till att dem får någon att prata med.... Det är så viktigt att dem har ngt stabilt och ngn fastpunkt.
Fastpunkt har dem i huset.... men det är inte stabillt du slåss med dina känslor och förmodligen har ditt X blivit blind av förälskelsen.
Hoppas du skriver här det har hjälpt enormt för mig... Vi är många som delar dem känslorna.... och även dem som har lämnat sina respektive...... Sorgen är unik för varje människa och det finns inte skrivit någonstans när det jobbiga går över....
Det hjälpen för din egen styrka det har det för mig...
Skickar en stor kram och hoppas den kommer fram.........

[mamma mu]

Jag blev också utbytt efter 26 år. Bor kvar i huset med 3 barn. Den yngsta pendlar vecka, vecka. Vi bor nära varann varannan vecka och varannan bor han hos sin nya. Yrt, joo, men det går. Vi är goda vänner  o jag har ännu känslor kvar efter 9 mån...Vet att han också har kvar nåt för mig men nu är det såhär..Jag vet hur eländigt det känns men inte är det ditt fel !! Trösta dig själv med att det blir nog tungt för henne också. Man tror att dom bara går vidare och är lyckliga hela tiden men ..vardagen kommer nog där..

[Trollskott]

Till saken hör också att han gift och har två barn. Han lämnar ett 18 årigt förhållande.
Just nu har han ingenstans att bo då hans fru har kastat ut honom, därför bor de tillsammans i lägenheten.
Vi har löst det så här till jag får mitt boende att hon varannan vecka kommer till huset efter jobbet och är med barnen tills de går och lägger sig runt 21.30. Dessa veckor tänker jag hålla jag mig borta tills hon åker för jag klarar inte av psykiskt att vara under samma tak då fortfarande har känslor för henne. Jag vill bara krama om henne, det är jättejobbigt. Kan inte heller förmå mig att vara arg på varken henne eller han då jag mest klandrar mig själv för att det blivit så här.

Mina farhågor är att han står med resväskorna och skall in i huset samma dag som jag checkar ut.
Ut med den gamla och in med den nya.