Hej marieg.
Tack för dina vänliga ord, vad glad jag blir om mina ord har hjälpt dig en smula, men det är ju faktiskt så att det har ju hjälpt mig mest att få skriva av mig här på detta forumet. Sedan om det jag har skrivit har hjälpt någon annan på traven är ju en alldeles fantastisk pluseffekt. Glädje ja, jag är väl kanske lite "konstig" men jag försöker alltid hitta något positivt och hålla fast vid den tanken, det blir liksom lättare då att fixa vardagen. Vilken tråkig situation du hamnat i !! Jag hoppas verkligen att ni ordnar detta på bästa möjliga sätt, som det verkar så är väl loppet inte riktigt kört och det är ju en liten ljusning som kan växa till en stor sol eller hur! Vad mitt X förstår eller inte förstår kommer jag aldrig att få reda på, men hon dissar mig inte inför barnen i alla fall, jag har frågat dom. Och jag skulle heller aldrig komma på tanken att snacka skit om henne inför barnen, dom enda som mår dåligt då är ju just barnen och det var ju därför vi separerade, för att skydda barnen från bråk och elände.
Jag var hos henne idag och berättade vad som gällde rent juridiskt alltså och det blev lite turbulent men det tog vi i tvättstugan så barnen inte skulle höra dom hetsiga ord som uppstod, hon lugnade dock ner sig när inte jag hetsade upp mig och hon såg allvaret i min blick. Nu är ju jag en sådan som är långsur i ca 3,2354 sekunder så efter diskussionen var klar så hjälpte jag henne med att borra och plugga i taket så hon kunde få upp lite lampor i lägenheten. Då såg ju även barnen att mamma & pappa fortfarande är vänner, och det är just det som varit min intention hela tiden, sedan att hon svikit mitt förtroende, det får jag bita ihop och svälja när barnen är med, punkt slut. Som jag skrivit förut, barnen har rätt till både mamma och pappa på deras villkor inte mina eller min x-frus villkor.
Vad gäller mina inlägg så har väl dom pendlat mella desperata rop på hjälp till nån slags euforisk amfetamin lycka, kanske inte alltid med lyckat innehåll, men som sagt meningen med detta forum är ju just att få skriva av sig vad man känner, när man känner det, huvudsaken är att man inte klankar ner på någon eller behandlar någon respektlöst bara för att man själv kan vara bitter. Jag vill även passa på att dementera euskefeurats låt pessimistkonsulten, den texten stämmer inte riktigt bra, det där med att "det är lika bra att sluta drömma, det går åt helvete i alla fall". Det gör ju inte det dt blir bättre och bättre dag för dag, det är fakta, vissa dagar går bättre och andra dagar står man kvar på samma ställe, men det blir bättre. När jag började skriva här så trodde jag inte på någon här när dom upplyste mig om att det blir bättre, jag hade fel och ni hade rätt, det blir ju bättre. Så det vill jag passa på att säga till er som läser detta och befinner er i den sits jag befann mig i förut, DET BLIR FAKTISKT BÄTTRE ÄVEN OM NI INTE TROR DET!!!
Nu blev det väldigt mycket skrivet, så jag hoppas ni inte somnar halvägs in i den här "romanen/deckaren"
Jag önskar er alla medsörjande underbara människor en riktigt god natt, själv ska jag slå på Metallica och somna till dom ljuva tonerna.
Och du marieg, det är jag som ska tacka, det känns bra i hjärtat att det jag skrivit har hjälpt åtminstone en person lite grann, det är saligare att giva än att taga, ligger mycket i det ordspråket. Eller var det det är söligare att kivas än behaga
?? kanske börjar bli trött nu, syrebrist eller något?? Nåja, man ska aldrig kasta pil i gummibåt eller den som gräver en grop åt andra använder oftast spade, nu är syrebristen definitiv.
God natt mina kära vänner, jag önskar er en strålande morgondag fylld med värme och kärlek!!
KRAMAR
Micke
