Ångest

[tommense]

*Kramar!!*

[Tijana]

Min har också varit här ca 20 år så jag förstår hur du menar, han är en typisk kille nerifrån vilket jag trodde han skulle växa ifrån men det gör man vist aldrig. Jag har berättat lite för min mamma de stöttar mig

[Forza]

Ciao Tijana! 

Varför är man kvar fast man vet bättre?
Bra fråga, kan det vara så att vi blir inkörda i det som man är "van" vid även om man vill spy på det? Man vet vad man har o vet inte vad man får, fast i ditt fall vännen (utifrån den infon du skrivit) så bör du snabbt bryta för att inte bryta ihop. Han o hans pappa är inte värda detta att, bara för att de är vana att ha ngn som skall serva. Antingen "slår du näven i bordet" o talar om för honom (kosta vad det kosta vill, din sanity är viktigare!!) vad som ska gälla eller hur ni ska ha det. Men vet inte om du är rädd för konsekvenserna vilka de än nu blir isåfall behöver du hjälp.
Vad säger dina föräldrar, vet dom om din situation o skulle de isåfall stå på din sida?

Skriv hur mkt du vill, vill du kan du oxå skriva privat mail till mig
Jag är oxå född o uppvuxen här men vet hur mentaliteten kan vara hos "våra". Mitt ex är oxä nerifrån (16 år här) Ändå efter 16 år så har han ett sätt att tänka som är djupt rotat, inte i allt men ändå skiljer det sig mot oss som är födda o uppväxta här på ngt sätt o då kan det vara svårt att "nå" fram med det man vill ha sagt om du förstår vad jag menar (vet ju inte så mkt om ditt utgångsläge)
Långt svar här men hoppas du inte förstår mig fel, känner för dig väldigt mycket o vill att du ska må bra
Hör av dig o upp med hakan 

Många varma kramar

Sylvia

[Tijana]

Tack för alla svaren, jag vet vad jag borde göra men jag fattar inte varför jag inte gör det. Varför är man kvar fast man mår så dåligt jag fattar det inte själv

Forza ja på din fråga eller mina föräldrar är

[Forza]

Ciao Tijana!

Du måste se in i ditt hjärta och fråga dig om det är värt att leva sitt liv på detta sättet. Man tänker o tänker, till slut blir det bara känslan av förlamning som är kvar o man har ingen styrka kvar att göra det "rätta". Saken är att man aldrig kan leva sitt liv för eller genom ngn annan bara för sig själv. Någonstans inom vet du vad du ska göra, ett råd är är som micke 73 säger, gå till FR inte bara för att "fixa" (ibland finns det ngt att fixa, ibland inte) äktenskap utan att ngn som är objektiv lyssnar ger råd o stöd och man får bättre perspektiv på saker o ting. Jag tror att du inte bör vänta länge till utan gör ngt åt saken pronto!
Man hjälps åt hemma och man skall kunna luta sig mot varandra när man behöver en paus o stöd kan man inte det så "försvinner" kärlek, tillit och ömhet mellan människor. Pigor betalar man för det har banne mig den nya regeringen sett till (kanske det ända bra de kommer ha gjort) 
Du kan tjata o älta med oss här, vi finns här för varandra i ur o skur!!

Jesili ti "nasa"?
Många varma kramar

Sylvia

[micke73]

Vad har man att förlora att gå till FR?? I mitt tycke ingenting, men det är vad jag tycker.

Verkligen jobbig sits du är i Tijana, jag tycker det verkar som du har fått rollen som piga och det är ingen människa värd, man är alltid två i ett förhållande, och då ska man hjälpas åt med allt. three is a crowd heter det och i mitt tycke så verkar det vara just det, Jag håller med tommense i vartenda ord hon skriver, hon är en mycket klok kvinna. Med detta vill jag säga att jag puttar på lite jag också.

Du har i detta forumet hamnat bland en hel hög av vänner, men det kommer du själv att märka.

Stå på dig och försök fundera på vad du verkligen vill ha ut av livet.
Vi finns här och jag tänker på dig!
Kram
Micke

[tommense]

Svenne.

Jag tror inte FR hjälper.

Det tror jag. Anledningen till att vi tror så olika är nog att vi tror olika saker om familjerådgivningen.

Jag tror som så, att om det inte fungerar att reparera, så kan familjerådgivningen också vara ett stort och stabilt stöd i att gå skilda vägar. Ett bollplank att bolla möjligheter mot, och att mogna i att det faktiskt är precis "att gå" som man skall göra. Vilket är en av anledningarna till att du redan borde ha bokat tid...*puttar på*

Allt beror på förutsättningarna, som jag tror.

Fridens...

[Svenne]

Hej.

Jag tror inte FR hjälper. Har ni barn? Om inte så tycker jag att du inte behöver leva där. Du är värd mer än så. Visserligen kan du gå till FR och han ska med bara för att ge det en chans. Men jag är skeptiskt.

[tommense]

Tijana.

Jättejobbigt!!

Så där kan du INTE ha det. Jag tror att det finns en stor risk att du råkar ut för en klinisk depression om din situation fortsätter. Det här att du bara vill sova tyder på det.

Försök att få med din man till familjerådgivningen. Och om inte det går så gå dit själv. De är ett verkligen bra stöd när man måste fatta de här riktigt stora besluten i livet. Ring och boka tid så fort det bara går.

Ta hand om dig, jag tänker på dig.

[Tijana]

Jag börjar utveckla en sådan ångest, jag skrev här i höstas om att jag ville skiljas. Är nygift och har en man som inte gör något än har jag inte skilt mig jag är nog en sådan som bara snackar en massa skit och inte gör något eller är jag rädd för vad andra ska säga eller att man ska vara ensam hela livet och aldrig få barn. Situationen är värre nu än i höstas nu bor hans pappa med oss jippi tänk er 3 vuxna människor i en liten lägenhet jag orkar inget mer vill helst bara sova. Det gör så ont han gör allt med sin pappa de går ut går å handlar tillsammans sitter i vardagsrummet och ser på tv hela dagarna. En dag hade jag gjort köttbullar dagen innan så det skulle finnas mat när jag kom hem från jobbet så jag slapp laga mat på min paus men tyvärr var dem redan uppätna när jag kom hem jag fattar inte varför jag är kvar varför klarar jag inte av att gå jag vet ju att jag mår dåligt jag gråter dagligen, pratar nästan aldrig med min man och när jag pratar måste jag passa mig vad jag säger så han inte blir arg.

Tro inte att jag är en lat människa för jag kan jobba 100% och ta hand om allt hemma och jag lyckas komma hem på min middagsrast och göra mat det är inte det jag önskar bara att någon uppskattade mig mer, just nu känner jag mig bara som en hushållerska utan lön