Mitt misstag..

[Trollskott]

Hej missmodern, du har rätt att man måste jobba lite extra för att "vi:et" skall bestå. Alla förhållanden efter ett tag går in i en vardagslunk och då är det extra viktigt att hålla lågan vid liv.
I vårt förhållande hade vi allt mindre tid för varandra. Hon jobbade skift så ibland möttes vi i dörren på morgonen, eller på natten när hon kom hem från jobbet. Sedan tog ju barnen allt mer tid med träningar läxa, hästar, hundar mm.
Vi har aldrig heller haft någon av våra föräldrar som alla bor i närheten som spontant erbjudit sig att ta barnen över en helg elller ens en kväll så att vi kunnat göra någonting tillsammans. utan vi har "tvingat" dom att ta barnen.

Vi har många gånger tidigare pratat om att vi måste hitta på någonting bara vi två, men det blev som aldrig riktigt av.
Men som du skriver att du "tiggde bad och försökte" om en förändring märkte jag inte av vårt förhållande utan vi vår båda ense om att vi ville ha mer tid med varandra.
Men jag var ändå nöjd med det vi hade, självklart hade även jag uppskattat mer "vi tid" men nu är det som det är.

[missmodem]

mm...tänker på det som trollskott säger ..
han tyckte att vi hade det bra, min man. Han menade att efter våra år så blir det lite mera så... att det svalnar .
Jag menade att man måste hålla i det .. bygga ngt tillsammans... när det första spiramde känslan ger med sig lite då måste man jobba lite extra för att "vi:et"  ska bestå... Han var nöjd.....
I många år tänkte jag .... har jag för höga krav?. nej.. Jag hade inte det ... Jag ville leva.. För min xman räckte det att överleva..
Han var nöjd med att komma hem & sätta sig i soffan och sova...

Han menar fortfarande att han gjorde allt han kunde (vilket han kanske gjorde).. men han menar fortfarande at han var med..... Han menade att .. han kom hem nästan varje kväll för vår skull.... Eh .. jo det gjorde han... men .. han prata in med mig .. han satte sig ner.. & gjorde ingenting om jag inte bad han.... Inte ens samtal.....

Mitt stora misstag var att vänta för länge... Jag pratade med honom hur jag kände många gånger, flera år.. det fanns många chanser att gemensamt ändra på saker.. jag tiggde bad & försökte , men  eftersom han var nöjd så... vill ehan inget ändra så..
Mitt största misstag var att vänta för länge.

[Trollskott]

Jag tror som erica, bristande kommunikation är nog orsaken i många förhållanden, så länge det inte är missbruk, våld eller andra faktorer.
Så var det för oss, sen att hon lämnade mig för en annan är ju kanske en följd att hon inte var nöjd i vårt förhållande.
Den här "käftsmällen" som jag åkt på behövde jag som person, sedan att det gick så långt som det gjorde var ju absolut inget jag ville. Jag önskar att hon och jag för 1 år sedan kunde ha pratat igenom hur hon kände sig i vårt förhållande, då hade jag redan då fått upp ögonen att någonting var allvarligt fel. Men jag var "nöjd" med det vi hade tilsammans, efter 15 år kunde man inte önska sig mer tyckte jag, Jag hade fel.

[saralena]

Misstag...
Jag brukar säga .. det är inte mitt fel att det blev skilsmässa. Det är inte jag som är alkoholisten.
Mitt stora misstag är att jag har inte vågat ställa krav, sätta ner foten, säga ifrån
 låta det ske att jag som person försvinner, det blir så när man lever med en aktiv alkoholist.
men nu har jag kommit en bit på vägen..

[erica]

Det aldrig ens fel att två träter. Att kunna ha bra kommunikation är kärnpunkten. På jobbet och med kompisar vill man ju alltid visa upp sin bästa sida. I familjen, med föräldrar, syskon, partner och barn får man visa mer av sig själv. Att ta plats. Visa vem man är och vad man står för. Det kanske inte för stunden känns bekvämt. Men i längden lönar sig det. Att man växer som människa. Självförtroende ger en mycket.

[Johnnyboy]

Misstag hos mig då var:

- att undervärdera min egen roll, mina egna val, min egen längtan
- att övervärdera hennes roll, hennes val, hennes längtan
- att i tid omvärdera och reparera allt detta
- att ta på mig för mycket skuldkänslor genom att nedvärdera faktumet
   att man är två som bidrar till relationen

Möjligheter hos mig nu är:

- att bättre ta vara på bådas roll, val och längtan i en relation
- att bättre i tid kunna omvärdera och reparera pga ens erfarenhet
- att bättre kunna se mitt eget ansvar och kunna ta ansvar för just det och inget annat.

Kramar från J

[Blåklint]

Mitt misstag:

Ha ALDRIG sex med ditt ex.

Jag hade flyttat från huset, den nya kvinnan hade ännu inte flyttat in. Jag for dit och förförde mitt ex. Inte svårt alls och det visste jag att det inte skulle vara då jag gjorde det. Inbillade mig att jag kunde vara kall och att jag bara "tog det som egentligen tillhörde mig". En högre makt visade dock meddetsamma sitt missnöje. Kondomen sprack! Tog visserligen ett ångerpiller, men mensen var en vecka försenad så det blev en nervös väntan.

Dessutom var jag nog inte så kall som jag föreställt mig. Till en början kände jag övervägande förakt för mitt ex eftersom han ju nu även var "otrogen" mot den nya. Sedan kom alla möjliga känslor över mig och jag ångrade mig oerhört. Detta beteende bör alltså INTE efterapas!

[MonoMono]

Misstagen hmm...

- Att ha tagit vårt förhållande för givet.
- Att jag varit för snäll för mitt eget bästa och låtit andra styra mina/våra val i tron att jag gjorde rätt.
- Att jag inte förstod, även efter separationen vad som egentligen var fel och att jag gjort grova misstag.
- Att jag inte tog tag i livet när det fanns chans, just nu känns det som att det är för sent..

Misstagen är många men möjligheterna är fler sa nån vis person, det är svårt att se nu, men om något år eller två kanske det känns annorlunda - vad vet jag?

MM

[Nora]

Mitt misstag

- var att inte ta ansvar för mitt liv, och göra det till det jag ville att det skulle vara.
- var att jag inte stod vid rodret på min skuta, så att jag tog ut kursen själv, men i ställe lät någon annan styra
   vart min skuta skulle segla och förundras över varför jag kände mig så vilse.
- var att tappa bort mig själv på vägen, glömma att stanna upp och njuta av de små ögonblicken i livet. Det som jag
   tyckte var värdefullt..och inte låta andra stressa mig vidare.
-  att jag inte tog mitt ansvar att se till att jag var viktigast i mitt liv, i ställe stod jag alltid redo att hjälpa andra, barn, man
   vänner...och glömde bort mig själv. Utan mig ....blev jag helt vilse.

Mitt misstag...men nu min möjlighet...

Kramar från Nora

[Solo]

Genomgående under hela bodelningsprocessen så hade min fd man drabbats av minnesförlust. Men han fick ge med sig, fick ett tips av juristen där han sa < Har inte du haft några utlägg i ert boende, Jo svarade jag men det är mest gardinger lampor och sådant. Ja men det spelar ingen roll sa han, DINA pengar är lika mycket värda som hans pengar> Och med detta som argument så fick jag min man att ge efter. Bodelningen fick skrivas under vid skilda tillfällen, vi kunde inte vistas i samma rum. När han flyttade fick han med sig några saker som är mina och som jag har försökt få tillbaka. < Det blir som det sades vid bodelningen, det som är hos mig är mitt och det som är hos dig är ditt> är det svaret han gett mig.
Men jag undrar om han inte är ute och cyklar då, bodelningen gäller väl huset och de saker vi haft "under samma tak" . Saker som är mina som han tagit med sig när han flyttade, kan de verkligen anses tillhöra bodelningen och då vara hans eftersom de nu är i hans lägenhet. Han har ju tagit med sig dem från vårt gemensamma hem.

Men genomgående, mitt misstag var att beblanda mig med denna människa från första stund.
En person som är så låg i självkänsla att han måste ha bekräftelse oavbrutet av sin omgivning. En sådan människa är fruktansvärt krävande, snudd på en energitjuv.

kram från mig

Solo

[ken]

Texten från förre inlägget är precis vad jag också kände.
Och jag vet att man min också kände likadan, men antagligen slutade någon stans på vägen.
Undra bara när......
Och plötslig var han som förbytt, borta och i armana på en annan kvinna   

sedan räcker det att hon säger några snälla ord så smälter man igen för vilken gång i ordning vet jag inte . det är konstigt med känslor
man mår ännu sämre effter att hon har sagt några snälla ord och man har blivigt uttnyttjad igen och igen  :'(ken

[alaao]

Texten från förre inlägget är precis vad jag också kände.
Och jag vet att man min också kände likadan, men antagligen slutade någon stans på vägen.
Undra bara när......
Och plötslig var han som förbytt, borta och i armana på en annan kvinna   

[ken]

Mitt misstag är att när jag träffade min snart fd man vid 41 års ålder så trodde jag att jag träffat den rätte.
Jag trodde att vi skulle älska varandra resten av den tid vi har kvar, men icke det.
Jag har aldrig varit så trygg, aldrig litat så mycket på en människa och nu är han som förbytt.
Det han sa i början av skilsmässan ang. den ekonomiska biten "kan han inte komma ihåg att han har sagt" nu längre.
Jag har blivit statist i världens sämsta B-film

detta är som jag känner också ,
så trodde jag att jag träffat den rätte.
Jag trodde att vi skulle älska varandra resten av den tid vi har kvar, men icke det.
Jag har aldrig varit så trygg, aldrig litat så mycket på en människa och nu är hon som förbytt.
och gick bakom ryggen med en annan man.ken

[Maja]

Mitt misstag var att jag krävde svar.
Jag fick svar, jag fick massor med svar.
Misstaget jag gjorde var att inte kräva svar från mig själv. Varför jag mådde som jag gjorde? Varför jag lät det gå för långt? Vad jag hoppades innerst inne? Vilket ansvar jag hade och vilket som var hans ansvar?

All den tid jag har krävt svar från honom och fått det, samtidigt som jag inte krävt svar från mig själv.

[kudden]

Var att jag inte lät det ta tid. Jo, tid hade det hela tagit.I åratal hade vi haft ett rätt dåligt förhållande. Men just själva skiljandet. Där duckade vi fegt undan konflikterna och bara stack åt var sitt håll. Jag borde ha bråkat och skrikit och krävt svar. Kanke hade jag fått några också. Kanske hade jag mått bättre nu om jag hade tillåtit det att vara riktigt dåligt då.

Vilka misstag jag inte upprepar igen. Jag ger aldrig en man makten över mitt liv och hela vår ekonomi igen.Kommer inte att acceptera att haett förhållande med sned maktbalans igen.
K