HJÄLP!

[Sökaren]

Tjena grabben! Det var ett tag sen. Jag har läst din tråd sen jag skrev nåt sist och WOW! Vilken glöd! Du är en sann inspiration! Turgumma den som får en plats i ditt hjärta, du är underbar.
Jag vill skvallra för dig om en sak som skall ge dig glada känslor och hopp om framtiden hur den än ser ut. Detta är för er andra också förstås!
Min man och jag har talat ut på "allvar", gjorde det i bastun för en vecka sedan (vi satt garanterat för länge eftersom båda var helt snurriga när vi kravlade ut därifrån!), men det var det värt! Vi var helt ärliga mot varandra om våra behov och hur den andra missat se den andres nödrop. Massor med sanslösa insikter, men en framförallt:
Vi älskar varandra och vill leva med varandra! Jag blir så glad av att skriva detta till er så tårarna väller fram. Han är och jobbar kväll denna vecka och vi ses ingenting i princip. Jag sover när han kommer hem och han sover när jag går upp. Men när han dyker upp där vid ett tiden på natten så känns allt bara sååå bra.
Jag vill inte slösa din tråd på mig mer, men jag hoppas innerligt att du förstår vad jag är ute efter med detta skvaller ur mitt liv? INSIKT.
Du vet inte det ännu, men det finns en underbar kvinna som väntar på dig där ute...men först ska du ta hand om dig själv som du skriver och inget daltande ok!?
Och du, snälla, rara, underbara...rök inte....usch...det luktar pyton och är helt idiotiskt att hålla på med, slöseri med pengar och ditt LIV! Lova mig att du fimpar pronto?
Jag bryr mig om dig och dina barn för mycket för att sitta och titta på när din hälsa går upp i rök. Skärpning mannen, du VET bättre, eller hur? (kände du pekpinnen i luften?) Haha!
Det var allt för mig, ta hand om dig och fortsätt med dina tokerier i dina inlägg, du får mig att må bra! Tack!
KRAM!!!

[Forza]

Hej älskling!  (hoppas du inte tar illa upp att jag flörtar lite lätt, tycker bara om ditt sätt att skriva, humorn och den där underbara kloka nallen som jag faktiskt tror du är)

Du gör mig och många andra här glada med ditt sätt, vill bara uttrycka mina tankar,hoppas ingen här tänker "jaha hon tror hon hamnat på ett datingforum  har bara så mkt känslor och vet inte vad jag ska göra med dem, så snälla ta inte illa upp!)

Ska ut en sväng ikväll med en vän o ta en bit mat och lite iskall chardonney mmmarabou!!

Jag tackar er alla från djupet av mitt hjärta, att ni låter mig få komma in i era hjärtan o tankar och att ni delar med er o att jag får dela mitt med er!

Kommer sakna er ikväll...
Tänk om vi verkligen skulle ta o sätta oss på en klippa ihop i sommar och bara njuta av allt som livet har i beredskap för oss

God natt vi hörs imorgon (börjar inte förren 14.00)
May the force be with you my brothers and sisters in arms
Hmmm märks att jag gillar film och Dire Straits eller vad
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Ello mfl upp med hakan o kämpa på

[micke73]

Hej hopp, nu är jag här igen, f.. vad han tjatar tänker ni säkert. Men jag är längst uppe i toppen just nu, stenhög på livet, nikotin och koffein (jag lovar inga illegala preparat eller andra kemikalier). Snart får jag sluta jobbet och åka och hämta barnen på dagis & fritids, äldsta pojken skulle lira hockey med några polare (då kan han tackla sina problem) nu blev det så där igen. Karvat bort pälsen ur ansiktet gjorde jag med så nu är man len som en babyrumpa i nian. Nu har det börjat snöa, härligt då slipper jag borra i pulkan kanske men SMHI lovade inga grader alls (0) imorgon. Nåja jag ville bara dela med mig av endorfinöverdosen som rusar genom kroppen likt en flock vildhästar om våren. Den där klippan börjar låta väldigt lockande hmmmm det går ju faktiskt direktflyg härifrån till GBG, nä ska inte göra nåt sånt, det blir bara fel  2 trasiga själar förblir 2 trasiga själar, men 2 hela själar kan förenas till 1 fantastisk uppenbarelse. Någongång i framtiden kan jag börja fundera på att ingå ett förhållande. Men först måste jag hitta mig själv, ta reda på vad vill JAG ha ut av livet och agera därefter. Ingen tid till att åka till gymmet blev det idag, f.. också, men det kommer en dag imorrn med!

Lev livet när livet erbjuder det, stäng inte ute livet, det är farligt!! Svälj inte sorgen, gör som man gör hos tandläkaren istället, gurgla en stund och spotta sedan ut den. Nu kom jag på det, det jag går igenom är ungefär som ett tandläkarbesök, man har ångest inför vad som ska hända, sen går någon in i skallen på en med en borrjävel och det gör ont som fan, men smärtan går över till slut och man kan lämna det bakom sig och gå hem glad och nöjd utan tandvärk! OK, skitdålig jämförelse, jag vet men jag skyller på endorfinerna 

MÅ VÄL mina nyfunna och kära vänner!!!
KRAM
Micke

[micke73]

Vad glad jag blir att du skrattar Ello!!!!!!
Vad glad jag blir att jag kan ge dig åtminstonde en liten tid av skratt mitt i all misär!!!!
Kan jag glädja någon så gläds även jag en stund, och för min del så finns det massor av plats på klippan och massor av diverse drycker, känn dig välkommen jag tar emot med öppna armar!!
Vi kan alla behöva det emellanåt, och det tröstar både den som tar emot och den som blir mottagen.

Jag tror att vi alla kan behöva den där korta flyktiga dagdrömmen en liten stund för att orka ta tag i vardagen igen, Betlandia var det, i mitt Betlandia så........ nä det tänker jag inte avslöja, det får vänta ett tag till  men oj så skoj det är där på alla sätt och vis 

Just nu känns det faktiskt bra, frun ringde och berättade att hon betalt första hyran på sin nya lägenhet och jag blev glad för hennes skull, jag fick ingen sorgchock, konstigt?? Jag tittar ut genom fönstret på mitt kontor och vet ni vad jag ser, för första gången på väldigt länge ser jag blått hav, blå himmel och förbanne mig solen skiner och bara ett par lätta moln på himlen. Jag har förmånen att ha havet bara 40 meter från mitt kontor och nu uppskattar jag det, (tur att mitt hus ligger längre bort från havet annars hade nog skattemyndigheten också upp-skattat det). Denna känslan ska jag försöka förankra i hjärnbarken, varför heter det hjärnbark?? är man trä-skalle då eller?? är det därför jag får stickor i fingrarna när jag kliar mig i huvudet? många frågor men inget svar, eller som vi säger i norrland, mycket snö men ingen spade. Fast här har all snön regnat bort Jag som skulle åka pulka med barnen, vi får väl sätta hjul på pulkfan istället!

Må så gott som ni kan alla underbara "trasiga" medmänniskor!!!!
Varma goa mjuka kramar till er!!!!!
Micke

[Klara]

Ja, ibland finns det inte annat väg än att gå vidare. Lycka till med det.
 

[Ello]

Micke!! 

Tack, jag skrattar så tårarna rinner!!!
Glad för att du mår bättre!!!
Fortsätt med tågan är du snäll!
Om du och Sylvia vill ha sällskap så hänger jag gärna med på en öl på en klippa 

Ha en fin dag!!!
Massakramar/ Ello

[micke73]

Tack för det du skrev Klara, många kloka och eftertänksamma ord. Men i mitt fall är det försent det vet jag alltför väl. Och som jag skrivit förut, jag vill nog inte fortsätta själv heller, för vem kan fortsätta i ett förhållande där ingen älskar varandra och man bara går och surar och hittar fel på varandra hela tiden. Det mår ingen bra av. Jag är väl medveten om dom fel jag har gjort under vår tid tillsammans och vet hur jag ska undvika det nästa gång om det blir en nästa gång, det får tiden utvisa.
Jag håller inte med dig i allt du skriver, men vi är ju olika människor och alla har rätt till sin åsikt. Och vilken tur att vi är olika, för tänk vilken trist värld detta hade varit om vi hade varit stöpta i samma form. Du behöver inte be om förlåtelse alls, jag omfamnar alla åsikter och tar till mig det ni skriver, sen kanske jag inte håller med alltid, men det är min rätt.

Sköt nu om er riktigt ordentligt och ät nåt gott på lunchen, Omfamna och blicka mot framtiden och lär av det som varit.

Kramar
Micke

[Klara]

Jag bjöd henne på käk väldigt ofta också! Ett tag gick det bra, men hon hade ju faktiskt flyttat för att slippa just mig!

Nu läste jag din insändare igen Krille, och förlåt mig tusen gången, men är du lite dum i huvudet? Skulle din ex gå ut med dig om hon ville slippa träffa dig? Men klart att hon tröttnade efter viss tid, hon ville nog se dig som en man och inte som en barnslig pojkvän, förstår du skillnaden?
Jag blir så ledsen när så mycket blir fel bara för att man inte förstår varandra.

[Klara]

Förlåt mig för att jag kommer inte att trösta er.
Jag vet inte om det är just så i era fall Micke och Krille, men det är inte alltid man skall ta helt bokstavligt det vad en kvinna säger. Det är ofta vi pratar med ett språk som låter likadant men betyder inte samma sak.
Alltså om ens fru säger: Jag vill skilja mig, utan att man har grälat eller utan att hon har blivit kär i någon annan, det är snarare att hon har genom att säga: Jag vill skilja mig, sagt egentligen: Jag trivs inte, jag är olyckligt och du struntar i det. Och nu har du gjort det så länge att jag vet inte längre hur att få dig att lyssna på mig. Snälla gör någonting!Visa att jag betyder nåt för dig, visa att du bryr dig!
Ert sätt att gå på med en artig, vänlig skillsmässa visar henne bara att hon hade rätt när hon sa det och att ni verkligen inte brydde sig längre. Det räcker inte att NI vet att ni älskar era kvinnor, det måste de också veta, man skall visa det, man skall bry sig. Du krille, hur ofta bjöd du din fru ut medan ni levde tillsammans? Klart att hon avisar dig nu, det skulle jag göra också. Jag kan tänka mig att hon tycker: Vad nu då? Du hade väl din chans men du brydde dig inte. Vad vill du nu av mig?
Och så tar du nu den bästa biten. Att gå ut men någon är inte samma sak som att dela vardagen med disken, tvätten osv.

Hur ofta visade ni någon upmärksamhet till era fruar? När senast i era äktenskap frågade ni de hur de mår? Några blommor? Uppskatning av NÅGOT slag?
Jag själv lever i ett äktenskap som min man upplever som bra men där jag är långt ifrån nöjd. Och en dag kommer jag kanske också att säga att jag vill skilja mig för det verkar som att han klarar inte att höra det vad jag har att säga. Och det känns att allt jag säger, allt jag klagar på, allt jag ber honom om, allt stryks över på något sätt utan att han hör egentligen. Eller han hör men förstår inte. För honom är det en vanlig fruntimme gnäll som man skall inte bry sig så mycket om. Typ, frugan är lite nervös idag, PMS igen, det går över.
Alltså vårt liv är att man går till jobbet, efteråt utbyter man fraser:Hur han din dag varit- Bra. Köttet kostade 49.90, Barnet var duktig i skolan idag.
Sedan går han till sin dator och jag får umgås med barnet. Jag tycker om att dansa, det vill han inte, jag vill gå ibland ut och äta på restorangen, det vill han inte, jag vill gå på bio, det vill han inte, jag vill resa, det vill han inte, när jag säger att vi borde satsa mer tid att umgås med varandra  det tycker han inte är  nödvändig, att prata om känslor av vilket slag som helst, vill han inte, att diskutera varför är jag missnöjd och varför vill han inte göra något, vill han inte, eller för att korta det hela, vill han enbart ha som han utrycker det lugn och ro framför sin dator. Och så när jag blir helt vansinnig säger han att han älskar mig, men det borde jag veta. Hur? Jag märker inte mer uppmärksamhet från hans sida en vad ett soffbord får. Jag förstår att han vill sitta vid dator, men i ett äktenskap är vi två, var kommer mina behov?
Så när jag skriver allt detta undrar jag bara om inte era fruar genom att kräva skillsmässa ville bara få er att HÖRA de verkligen. Var det verkligen så att de ville att ni accepterar  lugnt och artigt en skillsmässa eller ville de att ni tar bort era öronproppar och ögonbindel och märker att de överhuvudtaget finns?
Jag kan tyvärr inte vara säkert om det skulle hjälpa just i era fall men som en vanlig kvinna kan jag säga att jag skulle uppskatta mer om min man sa: Förlåt mig, jag har gjort massa fel för jag har varit dum, döv och blind, men jag älskar dig ändå och vill göra någonting så att allt blir bra igen. Men att förvänta sig att en man erkänner sina fel, även om man har inte varit direkt medveten om de, är troligen inte möjligt.
Att bara gå på en lugn skillsmässa är super dumt, speciellt när man har barn.
Killar, det är kanske försent ( eller är det kanske inte, man vet aldrig) för er att ändra någonting, men jag hoppas att ni kommer att ha nytta av mitt brev i ev nästa relation.
Ni får gärna visa mitt brev till era ex och fråga de om det är inte så som jag säger.

[micke73]

Näe, ingen tårta blev det, jag har ju gett mig f.. på att gå ner i vikt, och då funkar det inte att smälla i sig en massa tårta och kakor.

Jag tog och läste hela min egen tråd, och visst you´ve got a point Mischa, men som jag ser det så är vägen tillbaks utlagd och bara nyss påbörjad, men nu finns det i alla fall en väg att vandra på. Det känns konstigt det här, att på något sätt komma till det första vägskälet, en korsning där vägen delar sig, vilken ska jag välja ?? Jag hade ju hela livet klart för mig, jag hade en väg att gå, hur gör man nu?? jag tror jag sätter mig här vid vägkanten en stund och funderar & känner efter på vad jag vill, missförstå mig inte nu. Mitt hopp har hittat tillbaka åtminstonde till viss del, när det finns människor som trots egna problem har styrkan och lyfta upp en ur diket, då ökar hoppet med.

Jodå, kraften var med mig, sov som en björn inatt, alltså inte alldeles luden (fast man börjar få päls i ansiktet) i ett hål i jorden, utan länge och hårt.
Förbaskat vad ont i ryggen jag fick efter att ha agerat ställföreträdande ponny igår. Gårdagen var bra, mycket bra faktiskt. Barn är så...... jag kan inte sätta ord på det men bara att få se dom springa omkring och leka helt bekymmerslösa, se glädjen i deras ögon, jag blir mållös. Det ger en kraft på nåt konstigt sätt.
Ja, hörni vad livet är underligt, jag hoppas innerligt att denna känsla jag har nu ska hålla i sig, det är inte ett lyckorus utan en känsla av att livet går vidare och jag måste se över horisonten. Flummigt kanske men för mig rätt beskrivet.

Gick och la mig i sängen igår utan att ge min fru en kram, och det fungerade, jag kände att jag inte behövde ge henne en kram, jag kände att....... jag vet inte riktigt vad jag kände utan bara att vi inte kan hålla på att ge varandra en kram då och då för då kommer det att bli ännu svårare när hon flyttar.

Kan vi skåla i läsk istället Sylvia? Eftersom jag har lovat mig själv att helt avstå alkohol tills jag känner själv innerst inne att nu kan jag ta mig en pilsner eller en rejäl grogg eller båda.
Kunde jag banka in den här känslan som jag har just nu i er alla så skulle jag göra det mot er vilja. Se nu inte detta som något hot om övervåld, utan jag vill bara dela med mig av den känslan.

Ni som läser detta och funderar på att börja jobba mer, kom ihåg det här: Vi jobbar för att leva, vi lever inte för att jobba!!!!

Stora varma mjuka KRAMAR till er alla!!
Micke

[Enhändigman]

Micke!

Läse ditt inlägg om svärföräldrar och föräldrar och det är märkligt hur lika våra situationer är där svärföräldrar och mor har "rätt" inställning medan Far lever så i det förgångna.

Måste berätta lite historia även om det är i "fel" tråd.

Mina föräldrar skilde sig när jag var ca 24 år och pappa gifte om sig med en ca 20 år yngre kvinna som tidigare flyttat hit från ett österland.
"märkligt!" att 40-talist män väljer kvinnor från dessa länder som är kvar i den äldre kvinnosynen va?
OBS!! Gäller naturligt vis inte alla kvinnor därifrån, vill absolut inte störta mig med någon.

Min far kan komma med kommentarer i bland i stilen "har hon kommit på bättre tankar än" i avseendet att lämna mig.

Då kan jag bli så arg att jag kokar inombords vem är han att döma henne som träffar henne två gånger om året då barnen fyller år.
I grunden ligger ett missförstånd från när han träffade henne första gången och hon var tillsammans med sin förra kille som kände min pappa.
De är 12 år sedan, min pappa är inte långsynt...när rå inte alls.
I relationen till min pappa står jag allt som oftast på in blivande ex frus sida och har alltid gjort det.
Min pappa åsikter om kvinnor ger jag inte mycket för.

Lite ilska mot min far verkar finnas i mitt undermedvetna!
Får nog ta och jobba på det med.
Så mycket att jobba med sig själv med det blir bra i slutändan.


 

[mischa]

Hej Mike73!

Ta och läs ditt första  inlägg och ställ det mot detta. Det har hänt en del under denna tid! Skönt, skönt för dig, skönt för oss. Din kraft och glädje sprider sig till oss andra.

Sussiligott

Mischa

[Forza]

God Natt käre Micke and may the force be with you to night!
Hörs imorgon ska själv göra en krashlandning rätt i bingen
Hi hi ungar är bäst hoppas du åt en massa god tårta smaskens!!

Love you lots allihop
Hoppas vi tar en skål snart Micke

Puss i pannan o sov gott
kram Sylvia

[micke73]

Pust, så var den dan över. Barnkalas kan verkligen ta knäck på en, nu är jag så slut så jag tror jag kan somna stående i givakt. Min oro över hur svärföräldrarna skulle reagera när dom kom för att gratta minstingen var obefogad, dom lägger sig inte i överhuvudtaget utan sa helt enkelt att vi finns här om ni behöver stöd. Detta beslut är erat beslut och det respekterar vi. ?? Det hade jag inte väntat mig. Så denna dagen har varit mycket bra,  mina båda bilprojekt/orosmoment är sålda och svärföräldrarna hyser inget agg eller är bitter på någon av oss. Min mamma har också sagt samma sak så det känns också skönt. Pappa däremot är av en annan uppfattning, men han fastnade i 40-talet och är av uppfattningen att problem finns inte utan dom sopar man under mattan och glömmer. Problemet som jag ser det om man gör så, är ju att man glömmer ju aldrig man bara fyller på under mattan och till sist snubblar man på den knölen som blir. Det funkar inte! Jag anser numera att skygglappar och "finns inte" mentalitet är livsfarligt, det har jag själv fått erfara. Men nu har jag lärt mig det och tar det till mig så förhoppningsvis går det bättre nästa gång, jo jag kan faktiskt tänka mig en nästa gång, inte nu eller inom en överskådlig framtid utan sen när jag mår riktigt bra själv, det är ju först då som jag skulle kunna ge 100% i ett förhållande. Nu vill jag koncentrera mig på att läka mig själv "slicka mina sår" och gå ner i vikt för att må bättre själv, få tillbaks självförtroendet mm. mm. Det känns som att det är min uppgift nu att vara extremt självkoncentrerad varannan vecka och bara försöka njuta av vad livet har att erbjuda. Motivationen kommer naturligtvis att svaja och dala likt ett taskigt EKG under en obestämbar tid, men det vet jag nu och jag har positiva tankar och känslor att komma ihåg när hjärtstilleståndet kommer, och det blir ju stabilare med tiden, EKG:t alltså.

Lev väl & må väl alla insiktsfulla, generösa och alldeles underbara människor här på detta forumet, ni/vi hjälper varandra i nödens och sorgens stund och detta anser jag vara ovärderligt. Det är så fantastiskt att när man är nere i självömkansträsket och tårarna aldrig tycks ta slut, ja då finns det alltid någon som lyfter upp en ur hålet man ramlat i med fina, snälla ord som når en rakt i hjärtat och får sorgens ridå att gå upp och presentera en pjäs innehållande kärlek, komedi och framtidsvisioner.

Jag kan inget annat göra än att tacka er så väldigt mycket !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Stora varma kramar vill jag skicka till er allihop, och det gör jag! 
//Micke

[micke73]

Tack för peppningen!!! Det känns så skönt att få höra att man kommer till en ljusning nån gång i framtiden. Men idag har vi barnkalas, minstingen fyller 2 år idag så det är ett jättekul avbrott i tankarna. En kall pilsner på en klippa någonstans kan du ge dig den på att vi fixar! Jag kom att tänka på ett ordspråk som jag tycker passar så bra: Om stormvindar blåser emot dig, bygg inte vindskydd utan bygg väderkvarnar. Jag tycker det är en alldeles fantastisk syn på att man måste försöka hitta något positivt att tänka på och sedan aldrig aldrig släppa den tanken. Nog har jag väl börjat att acceptera vad som händer och kommit till en insikt om att det jag kommer att sakna det är vad vi en gång i tiden hade ihop, men eftersom det var så länge sedan så har jag ju också släppt den gemenskapen, men skygglapparna har väl inte riktigt ramlat bort. Jag har väl så smått hunnit smälta att jag faktiskt inte heller har några starka känslor för min fru utan det är mer en vänskap, inte den där brinnande passionen som jag så gärna vill känna. Nåja just nu känns det som att allt bara kan bli till det bättre, och den känslan tänker jag hålla fast vid tills skinnet släpper från händerna!!!!! Jag har gjort mig av med 2 stora tunga stenar i mitt bröst idag, ett buggyprojekt och ett husbilsprojekt som jag nu har sålt, Pust & puh, dom projekten har man gått och oroat sig för med eftersom jag inte vetat vad jag ska göra av dom. Nu har jag slantar och köpa träningskortet som jag tjatat om, det ska jag förbanne mig köpa imorrn medans jag har ångan uppe liksom. Jodå jag är på väg tillbaks eller snarare jag har hittat tunneln igen och tagit mina först stapplande steg in i den, och se på f.. det är ju en liten ficklampa långt där borta........ korta försiktiga steg nu så man inte springer in i väggen.


Ha en underbar dag alla fantastiska människor och skål då Sylvia

Roger över, roger ut för nu från Micke (the man the myth the legend) (jag sa ju åt er andra att vara lite egoistiska så den där kommentaren var min lilla egotripp)

KRAMAR TILL ALLA